kardemumman.blogg.se

Jag visste att Underbara Clara var just underbar, men att hon har så här fantastiska tankar.det har jag nog bara anat..

Clara lever det liv jag vill leva (minus bloggen då kanske). Men ett liv på landet, själv, inte ensam, utan själv med familj och djur. Fick jag välja helt själv så skulle jag vilja vara självförsörjande så långt det bara är tekniskt möjligt. 

Idag lever jag, som många andra ett liv som går ut på att jobba, mitt jobb är visserligen ett annorlunda jobb, jag producerar inget, tar inte hand om någon/något. Jag har alltid tyckt om mina jobb, aldrig gnällt när jag jobbat över, sett mig som duktig när jag ställt upp..ja, ni fattar, jag har ofta tenderat till att "bli mitt jobb", att vara bäst på mitt jobb. Inte jobbat för att överleva utan levt för att jobba. Jag vet att risken är större nu, nu när jobbar jag med det jag brinner för, jag får ju liksom betalt för att göra min "hobby".

Men är det det jag vill minnas med livet? Alla tågresor, alla möten, alla mail som skickades och alla telefonsamtal som ringdes?

Ska vi jobba mer och mer och mer, för som Clara säger, det finns många som jobbar ihjäl sig och det finns det som inte har något jobb alls..är det en rättvis fördelning?

Jag är anställd som ni redan vet av LO, mitt jobb är, onödigt i vissas ögon, nödvändigt i andras. Jag älskar mitt jobb och det jag gör, men jag tampas hela tiden att inte "bli mitt jobb". Min sambo är livsviktigt i detta anseende, utan honom skulle jag nog springa så fort på jobbet att jag inte hann med mitt egna liv.

Det är han som får mig att göra saker utanför lådan och mer spontant än om jag väljer själv.

Det är tack vare honom jag vågade spontanköpa vårt vackra landställe, så nu när det är torsdagkväll så längtar jag dit, så sjukt mkt, jag vill inte jobba alls på fredagarna..haha

Jag vill verkligen när jag sitter på "hemmet" och tänker tillbaka, minnas allt bra, möjligtvis ångra dom saker jag testade och som blev dåliga, inte ångra det jag aldrig gjorde för att jag inte hann eller inte vågade. 

Jag ska minnas hur skogen luktade, hur glassen smakade, hur myggbetten kliande på min sambos rygg, hur många gånger jag plåstrade om barnens knän, vilken saft som smakar godast tillsammans med nybakade bullar och allt annat som gör livet värt någonting..

 ..och ja, ni som känner mig, ni vet hur mkt jag vill ha höns, har till och med kollat upp möjligheten och ..tada, man kan hyra höns över några veckor på sommaren !